Att de kan göra så ont, så in i helvetes ont..!!! Fan fan fan!!! De borde aldrig ha hänt!! Att klandra sig själv är lätt, de gör både jag o K, men samtidigt så vet vi de va en olycka. Dom som vet om vad som hänt säger vi ska sluta tänkta på de o försöka förtränga bilderna av hela händelsen. Vi vill inget annat! De är bara så svårt, de räcker med att titta ut genom fönstret eller gå ut i köket/hallen..HÄR ÄR NÅGOT SOM SAKNAS!!!! Ingen som tar upp den platsen just Gorby tog upp. Han la sig ALLTID i vägen för där man gick hela tiden o man blev irreterad..Bara den saken gör de jobbigt, här är ingen som ligger i vägen o vägrar flytta sig. Jag saknar de, Vi saknar de! Har dammsugat två gånger sen han lämna oss, inget hår o skit att dammsuga upp längre, guud jag retade mig jätte mycke på att han fällde men faan JAG SAKNAR DE!!
Många vill säkert veta vad som hänt men jag hoppas ni förstår att de är jätte svårt för oss. O att skriva vad som hände o hitta rätt ord till denna tragedi är så svårt. Antagligen kommer ni som följer min blogg få veta men jag vet inte när. Ni kommer förstå varför jag/vi tar detta så extremt hårt när vi väl berättar, då kommer ni förstå att de inte va riktigt normalt o som många andra olyckor.
Älskade älskade du <3 Vila i frid vår fina fina hund!
måndag 29 augusti 2011
lördag 27 augusti 2011
Vila i frid älskade du.
De va ett tag sen jag blogga o har lite att skriva men just detta inlägget kommer va för Gorby, ingenting annat!
Igår/i natt så förlora vi vår älskade hund Gorby. I går kväll va han med om en olycka utan dess like, har aldrig varit med om nått värre. De gjorde så ont så ont så ont så ONT! De gör fortfarande ont, kommer de gå över egentligen? Jag vet att skaffar man ett djur så får man räkna med att de inte lever livet ut med en själv, självklart är jag väl medveten om de men sättet han togs i från oss på, de är så jävla orättvist! O värst av allt för Kris för de va hans hund.
Jag ångrar att jag inte sprang ut direkt, jag leta efter telefonen för att kunna ringa Kris medans svärmor sprang ut. De va så hemskt så hemskt!! I flera minuter gick jag här hemma utan vetenskapen om vår Gorby levde eller inte. Minuterna va långa men Kris kom tillsist, de såg inte bra ut men på nått vis fick jag för mig att de va bra, att de va lite grova skrapsår bara. Jag va helt säker på att han skulle fixa de, den fightern han va så fixa han allt fast denna gången gjorde han inte de. Han hade ont, jätte ont o såren va så illa så dom hade inte kunnat läka o låta han leva ett liv utan lidande.
Fy fan, vi är lessna, trasiga inombords. Vi har varandra här hemma, jag, Kris, Amilia, Chivas o Bus men en saknas ändå, han kommer alltid saknas!
Försöker tänka att han har de bra nu, han är i hundhimlen o springer rundor, hittar på skit o bara är just "Gorby". Men fyy vad de svider att vi inte fick ta farväl, speciellt för Kris..han rädda gorbys liv för 11år sen genom att ta hand om honom istället för avlivning, när ingen annan kunde för han va knäpp i huvudet, han va som ett odjur o dom hade skickat runt han lite till andra men inte dom heller kunde ha han..första gången han såg Kris gick han fram till han direkt o har sen dess varit såååå fässt vid Kris o blev en heeelt annan hund med han.
Älskade älskade Gorby!!
Igår/i natt så förlora vi vår älskade hund Gorby. I går kväll va han med om en olycka utan dess like, har aldrig varit med om nått värre. De gjorde så ont så ont så ont så ONT! De gör fortfarande ont, kommer de gå över egentligen? Jag vet att skaffar man ett djur så får man räkna med att de inte lever livet ut med en själv, självklart är jag väl medveten om de men sättet han togs i från oss på, de är så jävla orättvist! O värst av allt för Kris för de va hans hund.
Jag ångrar att jag inte sprang ut direkt, jag leta efter telefonen för att kunna ringa Kris medans svärmor sprang ut. De va så hemskt så hemskt!! I flera minuter gick jag här hemma utan vetenskapen om vår Gorby levde eller inte. Minuterna va långa men Kris kom tillsist, de såg inte bra ut men på nått vis fick jag för mig att de va bra, att de va lite grova skrapsår bara. Jag va helt säker på att han skulle fixa de, den fightern han va så fixa han allt fast denna gången gjorde han inte de. Han hade ont, jätte ont o såren va så illa så dom hade inte kunnat läka o låta han leva ett liv utan lidande.
Fy fan, vi är lessna, trasiga inombords. Vi har varandra här hemma, jag, Kris, Amilia, Chivas o Bus men en saknas ändå, han kommer alltid saknas!
Försöker tänka att han har de bra nu, han är i hundhimlen o springer rundor, hittar på skit o bara är just "Gorby". Men fyy vad de svider att vi inte fick ta farväl, speciellt för Kris..han rädda gorbys liv för 11år sen genom att ta hand om honom istället för avlivning, när ingen annan kunde för han va knäpp i huvudet, han va som ett odjur o dom hade skickat runt han lite till andra men inte dom heller kunde ha han..första gången han såg Kris gick han fram till han direkt o har sen dess varit såååå fässt vid Kris o blev en heeelt annan hund med han.
Älskade älskade Gorby!!
Älskade älskade fina du, alltid kommer du va saknad!!
Så speciell! fina fina du!!
<3
måndag 1 augusti 2011
En kämpe
Idag var dagen då de var dax för vetrinären med Gorby, först o främst en bedömning av hans tillstånd o sedan avlivning om de inte fanns nått att göra. Meningen va att jag skulle med in men Amilia somna i bilen på väg dit så jag fick snällt vänta med henne i bilen. Mina nerver! Va såå nervös o satt hela tiden o titta mot ingången efter att Kris skulle komma ut med ett besked.. Till slut kom dom, Kris o en super glad Gorby. Va händer sa jag? Svaret var att Gorby trots att han är 13-14 år är helt frisk, förutom en lunginflammation han dragit på sig. :)) Vetrinären trodde Kris shämta när han sa hur gammal Gorby va, han tyckte han va jätte fin för sin ålder o kunde aldrig gissat på att han är så gammal som han är. Han uppskatta Gorbys levnadsår till ungefär 2år till. Vi är förvånade över att Gorby är friskar än vi trodde men såklart så super glada!! :)
De roligaste med allt är att Gorby drivit med oss dom sista dagarna..Vi har gett han en maaasssaaa godsaker, tagit med han ut i skogen X antal gånger om dagen, tatt med han i bilen när vi kört nånstans..bara för han älskar att åka bil..Ja vi har gjort allt med han som han älskar.. Sen har han även smygit in i vardagsrum o sovrum, han går ALDrig in där annars för han vet att han inte får men nu kom han smygande helt ynklig så man tyckte så synd om han o lät han va där o bara mysa. Idag när Kris kom ut med han från vetrinären var han piggare än piggast o är nu den vanliga Gorby igen! sjukt. Han är så jäkla smart så de förvånar oss inte ett dugg att han utnyttjat läget när vi lyxa till de för han för vi typ trodde han skulle behöva avlivas. Tok!
Då vi går till vetrinären i Röstånga så passa vi på att köra om Skäralid hem o upp till Kopparhatten. Fy fabian vad fint de är där! En plats vi lätt ska besöka snart igen.
Amilia blir 10månader i dag. 2månader till sen är hon 1ÅR, galet! :) inte min lilla bebis längre utan mitt BARN! :)
På sin 9månaders dag ställde hon sig upp helt själv i sängen för första gången o i dag på hennes 10månaders dag har hon börjat krypa på riktigt! Blir så stolt över henne, varje gång hon visar att hon kan nått nytt så får man tårar i ögonen, de är en sånn lycka att få se sitt barn utvecklas o gro :) <3
Dax att busa med loppan nu innan läggdax, hon ska alltid ha sitt bus i vår säng för att sedan avsluta med "Amilia-utbrott" i sin egen säng då hon sliter o slänger ner allt från sängen samtidigt som hon galer högt, nån slags melodi?
<3
De roligaste med allt är att Gorby drivit med oss dom sista dagarna..Vi har gett han en maaasssaaa godsaker, tagit med han ut i skogen X antal gånger om dagen, tatt med han i bilen när vi kört nånstans..bara för han älskar att åka bil..Ja vi har gjort allt med han som han älskar.. Sen har han även smygit in i vardagsrum o sovrum, han går ALDrig in där annars för han vet att han inte får men nu kom han smygande helt ynklig så man tyckte så synd om han o lät han va där o bara mysa. Idag när Kris kom ut med han från vetrinären var han piggare än piggast o är nu den vanliga Gorby igen! sjukt. Han är så jäkla smart så de förvånar oss inte ett dugg att han utnyttjat läget när vi lyxa till de för han för vi typ trodde han skulle behöva avlivas. Tok!
Då vi går till vetrinären i Röstånga så passa vi på att köra om Skäralid hem o upp till Kopparhatten. Fy fabian vad fint de är där! En plats vi lätt ska besöka snart igen.
Amilia blir 10månader i dag. 2månader till sen är hon 1ÅR, galet! :) inte min lilla bebis längre utan mitt BARN! :)
På sin 9månaders dag ställde hon sig upp helt själv i sängen för första gången o i dag på hennes 10månaders dag har hon börjat krypa på riktigt! Blir så stolt över henne, varje gång hon visar att hon kan nått nytt så får man tårar i ögonen, de är en sånn lycka att få se sitt barn utvecklas o gro :) <3
Dax att busa med loppan nu innan läggdax, hon ska alltid ha sitt bus i vår säng för att sedan avsluta med "Amilia-utbrott" i sin egen säng då hon sliter o slänger ner allt från sängen samtidigt som hon galer högt, nån slags melodi?
<3
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
