Hur som helst så börjar Gorby bli sliten, de gör ont att se han hosta som han gör..han har hjärthosta. Man vill så gärna hjälpa han men de går inte man är helt hjälplös. Änsålänge lider han inte o såklart har vi ögonen på han. Vill passa på att göra allt med han som han älskar, han orkar inte gå/springa så långt men han älskar att va ute i skogen o bara va Gorby. De är vad han ska få göra, varje dag in i de sista. <3 Han ska få ha de bäst!
Usch, jag vill inte att vår familj på 6 ska bli 5, jag vill inte inte inte!! Han får skälla, fälla, dricka ur toastolen, tömma kylen, äta sopor, öppna dörrar..hur mycke han vill!! Bara han stannar hos oss. <3
<3